Historik över Kavarö vägförenings område.

Direktör Karl Almström förvärvade 1964 del av fastigheterna 1:48 och 2:29 av hemmansägare Martin Eriksson (Eriksson bodde i fastigheten snett emot utfarten Skepphusvägen vid anslutningen till väg 1121). Karl Almströms avsikt med köpet av fastigheterna var att exploatera ett sommarstugeområde. Karl Almströms bolagsnamn var Öregrundstomter AB. Ett exploatörsavtal upprättades med Östhammars kommun och arbeten påbörjades med vägsystem mm. Från början planerades 81 tomter på området. Karl Almström hade tidigare exploaterat bl a sommarstugeområdet Stenskär ca 6 km från Öregrund. Karl Almström var även tidigare bl a ägare av Östhammars såg och Öregrunds stadshotell (som låg där nuvarande vårdcentral/apotek ligger). Under 1965-68 pågick arbeten med vägar på vårt område och en brunn borrades på den plats där anslagstavla och brevlådor nu finns vid början av stickväg 3. Detta var en handpump av äldre modell. Försäljning av fastigheter påbörjades successivt från 1965 då bland annat undertecknad köpte tomt. 1966 - 67 upprättades stadsplan for området varvid 11 tomter ströks från ursprunglig planering bl a vid våra ängar vid nedre anslagstavlan och 2 tomter vid slutet av vägen ner mot badplatsen. Härigenom skapades en öppen plats mitt i området. Karl Almström avled i slutet av 1969 då exploateringen ännu ej var helt genomförd. 

Direktör Ek övertog resterande icke sålda fastigheter. Vi var omkring 10 st nya ägare som plötsligt stod utan ett antal funktioner som fanns med i våra köpeavtal såsom el, vattentappställen längs huvudvägen (som senare fick namnet Skepphusvägen),  delvis felaktigt dragna stickvägar och diken som här och var inte uppfyllde Vägverkets normer samt ingen badplats/båtplatser. Direktör Ek avsåg inte att färdigställa området. Ek sålde huvuddelen av sina andelar till Byggmästare Villberg från Stockholm. Villbergs avsikt var att bebygga fastigheterna och sälja dem fårdigställda. Kommunen beviljade Villberg byggnadslov men Länsstyrelsen stoppade bygglovet och krävde först att färskvattensystem skulle anläggas och vägsystemet iordningställas. Villberg hittade en bra källåder med fårskvatten, byggde pumphus, fick el dit separat och. kunde efter provtagningar mm erbjuda att dra fram vatten till samtliga tomtgränser mot en ringa tilläggsavgift. Detta innebar en avsevärd standard höjning i förhållande till ursprungligen planerade tappställen längs Skepphusvägen.

Villbergs verksamhet övertogs av Norrbottnia AB som bl a fortsatte att dra stickvägar rätt och utnyttjade också Sverige fastigheter AB att försälja de färdigställda fastigheterna. En stickväg nummer 4 iordningställdes dock av föreningen själv med sprängning av berg mm och kostnaden stod föreningen för. Föreningen gjorde framställning till Elverket om att elektricitet skulle dras ut på området och så skedde också 1972 då tillräckligt många fastigheter hade anmälts sålda. Badplatsen började anläggas av och på initiativ av föreningen.

Fyra av områdets tomter kom att i praktiken tillhöra grannområdet/ Brännskärsområdet bl a för att en av tomterna bebyggdes så tidigt som 1966 -67 (nuvarande stora timmerhus ovanför badplatsen) och anslöts till Brännskärs-områdets vägssystem. Vårt vägsystem drogs således inte fram till dessa fastigheter.

Sid 1 / 3

I augusti 1974 bildades vid. sammanträde i Östhammars stadshus på initiativ av Länsstyrelsen i Uppsala en vägförening med namnet Kavarö vägförening. Styrelse utsågs med bland annat undertecknad som ordförande och Agne Lag som kassör. Senare godkände Länsstyrelsen att vägföreningen fick fungera även som områdesförening med ansvar för förutom vägsystemet även området i sin helhet (samfälligheten).

Vårt område omfattar nu 70 fastigheter, den sista tomten bebyggdes 2002. Under åren har området tillförts postservice, brevlådsplatser på 2 ställen med anslagstavlor. En telefon kiosk (myntapparat) uppfördes vid ängen. Kiosken är numera borta. Badplatsen har successivt utbyggts med sandstrand, flytblock, badbrygga, upptagningsramp for båtar och ett redskapsförråd för föreningens gemensamma maskiner, verktyg mm. Rampen för båtupptagning kunde byggas tack vare resurser som Willy Grip ordnade (Grip är en av fastighetsägarna). Båtplatser vid vårt områdes strandlinje vid Innerfjäden har anlagts allt eftersom önskemål framförts antingen enskilt med egen brygga eller genom gruppvis ordnad flytbrygga. Det så kallade badberget har lämnats fritt från båtplatser. Innerfjärden hade före 1975 endast utlopp via den smala kanalen under bron vid Prästholmen ut mot Sunnanöfjärden.

Vattenägarna runt Innerfjärden (flera föreningar förutom vår forening) försökte mudra vattenväg sydvart för att i första hand få genomstöming för fisk men lyckades inte att få en kanal färdigställd för båttrafik. Ett fåtal aktiva föreningsmedlemmar bestämde sig för att fullfölja grävning/muddring av kanal sydvart för att erbjuda möjlighet för båtar som inte kan gå under bron vid Prästholmen att gå runt i skärgården från Innerfjärden. Under en intensiv arbetsvecka i november 1982 genomfördes grävning och muddring och detta kunde genomföras mycket tack vare ovan nämnd Willy Grips kontakter/ resurser i branschen med mudderverk/tunga transportresurser. Ett bra resultat efter grävningen blev det och de som gjorde detta visade på att det finns några som var angelägna om att vårt område skulle färdigställas även i det här avseendet. Den genomströmning som åstadkoms i och med mu.d dringen har inneburit förutom möjlighet till båttrafik, att vattnet blivit friskare i Innerfjärden vilket i sin tur gynnar badplatsen. Mycket vass växer årligen i kanalerna varför vassröjning sker en gång årligen vid en frivillig arbetsträff i mitten av juli. En vassröjningsbåt har anskaffats för detta endamål. Föreningens styrelse kallar till ett årligt möte och 2 gemensamma arbetsträffar organiseras (vår och höst) för att underhålla vårt område. Områdets skylt/adressystem har nyligen ändrats enligt myndighetsbeslut varvid bland annat våii tidigare beteckningssystem/skyltar för stickvägarna (väg 1, 2, 3 osv) tagits bort och ersatts med för landet vanligt adress/skyltsystem.

Grannområdet Lammskärsudden har anslutit sitt vägsystem till Skepphusvägen och boende på Lammskärsudden betalar en vägavgift till vår forening eftersom de använder en del av Skepphusvägen. Vattensystemet med pumphus och rör/slangsystem underhålls av särskilt utsedda liksom att en särskild kommitte svarar för badplatsen. Vattenkvaliten undersöks varje år och resultatet redovisas vid årsmöten och/eller på anslagstavla. Skeppshusvägen permanentades år 1999 med oljegrus. Plogning och. sandning vintertid av vägsystemet ombesörjs av Conny Söderqvist (fast boende på Lammskärdudden).

Sid 2 / 3

Ett problem vi har på Skepphusvägen är att många kör for fort. Då bland annat inhägnad/staket nästan helt saknas kring tomterna är risken särskild stor för olyckor. Framställning till Kommun, Länstyrelse och slutligen regering om att få fastställa fartbegränsning till 30 km i timmen har avslagits. Formellt gäller alltså skyltad fartbegränsning 50 km/tim. Dock har föreningen själv skyltat med begränsning 30 km/tim och informerat otaliga gånger om att sänka farten på Skepphusvägen. Vårt område är i dagsläget i mycket bra skick. Under många år har detta åstadkommits genom arbetsträffarna varvid jag särskilt vill framhålla Rune Nilsson och Sven-Olov Jansson som utöver jobb på arbetsträffarna har arbetat många dagar ideellt och därvid representerar den positiva anda som forhoppningsvis skall råda i föreningen även i framtiden.

Undertecknad framför tack till Agne Lag, Egon Pettersson, Rune Nilsson och Jacob Kinge för hjälp med historiken.

Kavarö augusti 2003/Lars Lindkvist

Sid 3 / 3

Dela den här sidan